Barn & sexuella förhållande?

 
Eller ja förhållande överlag.
Har tänkt på det en hel del och ställer mig själv gämt frågan, hur ska det gå till?
Jag menar jag och min son delar sovrum och förnärvarande är det inte akutellt at han ska flytta in i sitt eget rum, och jag är aldeles för mycket av en höns mamma för att lämna bort honom så jag kan få tid till att göra vad jag vill.
Men har tänkt på det, ni som är singel mammor och delar sovrum med era barn. Hur har ni gjort när ni har gått in i ett nytt förhållande?
Jag menar för mig är tanken otänkbar att jag skulle dra in någon i Milios liv som jag bara träffat någon vecka/månad.
Men jag menar någonstans måste man ju ändå börja för att det ska kunna bli något seriöst?
Jag vill inte lämna bort Milio några timmar för att jag ska kunna bygga upp ett kärleksliv, men samtidigt så vill jag ju ha ett...  Så hur gör man? hur kombinerar man dom delarna?
Visst Milio är fortfarande väldigt liten och lär inte minnas om jag träffar någon nu och det sen inte funkar om 1-2 månader ... Men problemet är att jag lär minnas att den personen fanns i Milios liv.
Sen det där med sex.
Vi säger att jag nu på något jävla vänster skulle lyckas få ett seriöst förhållande.
Hur gör man med sex livet?
Jag menar för oavsett om vi sover hemma hos mig eller hos honom så lär ju Milio vara där.
Och tanken för mig att ha ett sexuellt umgänge när Milio är i samma rum även om han sover är otänkbar,
Men hur har ni gjort? Jag menar dom flesta sover väl ändå med sina barn i samma rum den första tiden?
Och ni som inte är ensamstående hur har ni och er partner gjort?
Har ni ändå haft sexuellt umgänge trotts att bebisen ligger och sover i samma rum?
När jag tänker på dom som inte är ensamstående och lever med pappan till sitt barn så känns tanken inte lika hemsk att dom rullar runt i sängen när bebisen sover.
Men av någon anledning känns det hemskare när man är ensamstående mamma att göra det.
Visst nu menar jag inte att man har ny partner varje vecka eller något sådan..
Men om man nu skulle hitta någon som man är seriös med?
Är det då okej att ha sex trotts att ens barn ligger och sover i spjällsängen några meter bort eller tycker ni att det är totalt tabu?
 
Och hur har ni gjort som sagt när ni har börjat dejta någon ny?
Hur har ni intruducerat den personen i ert barns liv, och hur länge hade ni träffats när ni gjorde det?
Hur gammal var era barn då?
 
Detta är frågor som flyger runt i mitt huvud ganska mycket.
Visst har inte träffat någon än men jag hoppas ju på att inte leva singel föralltid.
Alla behöver kärlek och närhet.. Och det är det jag vill ha svar på.
Hur ska jag göra den dagen jag träffar någon som jag kan tänka mig att se vart det leder.
Hur gör man för att ta reda på om det kan bli något seriöst utan att involvera barnen?
Och hur kombinerar man allt detta?
 
Snälla ge mig era erfarenheter och synpunkter på det hela.
 
Tack för att du tar dig tid
att kommentera mitt inlägg :)


Jennie mammsen Eriksson

hej, jag skulle aldrig kunna ha ett sexuellt umgänge med.mitt barn i samma rum. jag har därför valt att vara själv ett par år. min fyller två är på torsdag. hon har sovit i sin spjälsäng i mitt rum fram tills nu dp jag såg att hob inte ville vara kvar i spjälsängen. nu sover hon i eget rum i juniorsäng. mitt tips är att om du planerar att träffa någon å om ditt barn är gammalt nog flytta in barnet i eget rum långt innan en kille ska övernatta annars känner barnet sig "utslängt" å att fdu helllre väljer att sova tsm ned.en kille

Svar: Aaa dom tankarna går ju jag också i!! Att inte träffa någon förän min son är gammal nog att ha ett eget rum ... Men man undrar ju ändå hur man ska göra den dagen man faktiskt träffar någon ... Nej som sagt för mig är det också otänkbart att ha sex med mitt barn i rummet men alla ser det ju inte så ...
Natalie

2013-07-30 | 23:23:59
Jennie mammsen Eriksson

å jag vill bara säga att de e absolut inge fel å va ensamsrående. det e bra för barnet att du inte träffar en ny sp snabbt, men alla gör som dom själva vill :)

2013-07-30 | 23:24:25
Jennie mammsen Eriksson

jag tycker det är olämpligt iallafall :) tänk så vaknar barnet å ser nä skulle aldrig få för mig å göra nått sånt

Svar: Min tanke är inte att barnet ska vakna, utan bara känslan av att ens barn är där.... Även om det var via sex barnet kom till så tycker jag att sex och barn är något man ska hålla så långt ifrån varandra som möjligt ... Men intressant att veta vad andra tycker och har för synpunkter ju :)
Natalie

2013-07-30 | 23:25:00
Jennie mammsen Eriksson

men du kan ju ändå träffa nån, man behövet liksom inte ha sex direkt i ett förhållande. förhoppningsvis är de en kille som accepterar respekterar å förstår hur du tänker

2013-07-30 | 23:25:29
Jennie mammsen Eriksson

jo men det e det jag också menar.. de hör liksom inte ihop, förstår inte killen de så e de inge å ha :)

Svar: Jo jag bet men förr eller senare så lär man ju ha sex när man är i ett förhållande../ men visst det är väl inte något som jag igentligen borde oroa migFör kanske då jag jar jätte svårt för att se hur jag skulle kunna ha ett seriöst förhållande ... Vill inte låta någon kille träffa min son om vi inte verkligen är seriösa men samtidigt hur ska vi kunna bli seriösa om jag inte tar barnvakt stup O kvarten för att kunna träffa honom? Och för mig är det oacceptabelt att ta barnvakt hela tiden för mig är barnvakt en nöd situations grej inget annat.. Menar jag skaffade inte barn för att någon annan skulle ta hand om honom ;)
Natalie

2013-07-30 | 23:27:32
Jennie mammsen Eriksson

du kanske kan träffa en.ensamstående pappa? eller så kanske det fungerar bra ändå, man måstr bara hålla koll på hur sonen reagerar, dom brukar ofta känna rätt ifall de e nått som e fel. du kommer ju inte va ensam hela livet. men din son e väl intr sä ganmal?? ta din tid å njut av tiden med bara sonen nått år, man får ju aldrig tillbaka tiden, så ksn du träffa nån när han e större å ksn prata om de e nått som e fel..

jag vet att de kan kännas ensamt, har varit själv i två år men de e värt de för å kunna fokusera bara på min dotter

Svar: Nej min son är inte speciellt gammal.. Han är 6 veckor bara ... Nej hade absolut inte tänkt träffa någon nu ändå då jag vill ha all fokus på min son ... Men man saknar ju närhet ändå alla behöver ju det ibland ...
Aaa självklart är det värt det ... Allt e värt mödan så länge det är för min son sen spelar det ingen roll vad det än är ;)
Natalie

2013-07-30 | 23:35:24
Jennie mammsen Eriksson

ja precis, du kan alltid prata med oss i gruppen om de e ensamt :) bara å skicka iväg ett pm :)

Svar: Jadå det vet jag om :) och detsamma gäller er såklart :)
Natalie

2013-07-30 | 23:46:28
Anna - ung mamma till Livia

Jag tyckte hela grejen med sex i samma rum som barnet kändes jobbig och inget jag tänkte göra. Gjorde slut med pappan under graviditeten men när min dotter var någon månad gammal började vi ses ganska mycket. Till slut hade vi sex 2 gånger och det var hemma hos han och han bor i en 1a så det fanns ingen möjlighet för min dotter att vara i ett annat rum. Ja vissa kanske ser det som fel men med tiden när detta skett i efterhand också så har det inte känts lika jobbigt. MEN jag är definitivt inte på den nivån att jag vill ha sex med någon ny, främling eller någon lika inte har någon koppling till medan hon är i samma rum. Det känns inte rätt så bortsett från att jag har haft sex med min dotter i samma rum med hennes pappa så förstår jag precis vad du menar!

Svar: Dömmer albsolut ingen och självklart ser alla på det olika så tro absolut inte att jag dömmer dig... Jag personligen har väldigt svårt att se hur jag skulle klara av att ha sex i närheten av mitt barn men och andra sidan så vet man ju inte förän man är i den situationen ... För eller senare lär den ju upppstå så man får ju se hur man hanterar den då :)
Men som jag även skriv i inlägget så känner jag av någon anledning att det är mer aceptabelt när det är mamma och pappa än mamma/pappa och pojkvän/flickvän, av någon anledning :S

Men ja och andra sidan så hade jag ju inte ens sex under min fraviditet så ja kanske jag som är lite störd i huvudet osm är så känslig för det här med sex och barn :S
Natalie

2013-07-31 | 00:36:17
http://farqies.blogg.se
Elin Leo

jag gick isär när sonen var ca 2 månader. träffade en ny när sonen var ca 10 månader. omgivningen hade delade meningar om det. dock sökte jag aldrig aktivt kärlek igen, den "bara dök upp". jag sket i vad andra sa och gjorde det som kändes rätt. jag har ingen barnvaktsmöjlighet så sonen fick vara med jämt. och det tyckte jag var bra för i ett nytt förhållande så ska det ju inte bara funka mellan mig och den nye, utan även med mitt barn! vilket det gjorde väldigt bra.:) senare i förhållandet har vi fått nån kväll och natt själva.
sex har vi väldigt ofta och det har hänt i sovrummet. dock har jag typ en skiljevägg och vi har varit tysta och sonen har alltid sovit (han sover igenom allt, gräsklippare, kattbråk osv). han är nu 1½ år och ska snart få eget rum. och vi har sällan sex i sovrummet, oftast typ duschen, soffan, köket utomhus osv.... haha...;)

Svar: Haha vad underbart asså :) nej jag kommer eller inte söka kärleken aktivt, dyker den upp så dyker den upp ... Har ju haft väldigt starka åsikter om det här med sex när barnen är i samma rum .. Men ju mer jag tänker på det ju mer börjar jag acceptera det och se inse att alla har fakriskt inte möjligheten till att vara barn lediga osv vilket jag iofs har men totalt vägrar att utnyttja om de inte verkligen är akut ... Men fan vad kul för dig att du träffade en ny och att det har funkat så bra mellan er och med din son :) blir så glad när andra finner lyckan i kärleken , ger mig hopp om att det en dag kommer ske för mig också :) önskar dig verkligen all lycka med din nya och med din lilla guldklimp <3
Natalie

2013-08-05 | 19:54:20




»
»
»

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!